måndag 18 januari 2010

Avatarens teosofiska etymologi

Bloggen har firat jul och nyår, men har nu öppet som vanligt igen. Och som vanligt har några läsare uttryckt missnöje mot att Korrdemonen har varit frånvarande, men det är liksom inte riktigt socialt accepterat att recensera sina anhörigas och vänners språk runt den 24:e december. Det blir så dålig julklappsskörd då.

Nog om det. Nu vill jag berätta att jag faktiskt har varit på bio och känt mig 80-talsretro i 3D-glasögon. "Avatar" var så härligt svart-vitt kritisk mot amerikaners arrogans, imperialism, girighet och allmänna oförmåga att möta andra kulturer obeväpnade och utan vinstintresse. Plötsligt var rymdvarelserna inte onda och hotfulla, utan trädkramande new age-flummare med masai-inspirerade smycken och lätt afrikansk brytning. Men det här ordet "avatar"? Vad kommer det egentligen i från? Jag var naturligtvis tvungen att undersöka ordets etymologi medelst ett känt sökverktyg och hamnade i en teosofisk ordlista där jag fick lära mig att ordet är lånat från sanskrit. Så här står det i ordlistan:
Avatar
Substantivformen är härledd från en sammansättning av två ord: ava, ett prepositionsprefix som betyder "ned", och tri, en verbrot som betyder "passera". Avatri blir därmed "fara ned", "nedstiga". Ordet syftar på nedstigandet av en andlig energi eller ett individualiserat komplex av andliga energier (vilket är detsamma som ett andligt väsen) i avsikt att överskugga och upplysa en mänsklig varelse - men en mänsklig varelse som vid tidpunkten för denna förbindelse inte har någon karmisk länk mellan det överskuggande väsendet och den fysiska kroppen. Med andra ord finns det ingen mänsklig själ som är karmiskt bestämd att vara den inre styresmannen i den kropp som skall födas.

Den nödvändiga mellanliggande länken - så att den blivande mänskliga varelsen förses med en mänsklig psykisk natur, lämplig att uttrycka det andliga nedstigandets osynliga storslagenhet - tillhandahålls genom det avsiktliga och frivilliga inträdandet i det ofödda barnet av en avancerad psykisk princip, vilken på det viset blir den rena och upphöjda mänskliga kanal genom vilken den nedstigande gudomligheten kan manifesteras. Gudomligheten finner i denna avancerade psykiska princip en tillräckligt utvecklad förbindelselänk som gör det möjligt för den att uttrycka sig i mänsklig form på jorden.

En avatar är alltså någon som har en kombination av tre element i sin varelse: en inspirerande gudomlighet, en högt utvecklad förbindande själ som är "utlånad" till gudomligheten och fungerar som dess kanal, samt en ren, fysisk kropp.
Det här är så klart så flummigt att Korrdemonen tappar bort sig redan i andra stycket, men det som imponerar på mig är hur perfekt ordet stämmer in på filmens blå utomjordingar. Sällan har en filmtitel varit så träffsäker. Nu hoppas jag bara att det där för mig obegripliga språket som Pandoras invånare talade var lika bra researchat och jag beklagar att det i så fall inte stod på affischen. Tänk er en värld där en amerikansk mastodontfilm marknadsförs med varudeklarationen: "Alla talar sanskrit!" Den världen vill jag leva i.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Hurra, demonen är tillbaka!

Korrdemonen sa...

Demonen kommer alltid tillbaka. Man vet bara inte när...