torsdag 12 november 2009

Le petit prince

Ni kanske trodde att jag var alltigenom hårdhudad. Att jag är en språkets riddare som ger mig ut i strid för en sak större än jag själv och inte veknar vid anblicken av en tår på min motståndares kind. Men även Korrdemonen har sina känslomässiga akilleshälar. Även mitt hjärta värker vid anblicken av Le petit prince. När han ställde sig på fotbollsgalans scen kröp jag ihop i fosterställning och blundade för att slippa åse hur han slets i stycken på bästa sändningstid. Om vi ändå hade infört ett republikanskt statsskick så skulle du inte ha behövt beträda schavotten, tänkte jag. Jag höll mina tummar hårt och bad till Horace att han skulle skydda minimonarken, men Horace hörde inte bön. Horace var gammaltestamentlig och sände sin vrede över prinsen och lät honom tala som bara en Bernadotte kan tala. "Det är en ära och ett prigilerum", sa prinsen. Om du ändå hade fötts innan Youtube, tänkte jag.

Inga kommentarer: